Konst som knyter an till Järnbrotts historia
Vid Bussdepå Järnbrott, norr om Västerleden i Göteborg och i närheten av den gamla rundradiostation som gett kvarterens gator sina namn, har två nya konstverk invigts i samband med att depån tagits i bruk.
Vid entrén och vid personalens uteplats möter besökaren Tidens toner av Carina Zunino och Lena Ignestam – ett konstverk som tar avstamp i Sveriges efterkrigstid och i den roll radion spelade som bärare av demokratiska samtal, nyhetsförmedling och musik.
Tidens toner består av tre delar som alla anknyter till ljud, kommunikation och gemenskap:
Ekot – en marmorskulptur vid entrén som i formen påminner om en högtalare, eller kanske en blomma.
Debatten – ytterligare en marmorskulptur vid personalens uteplats, med en cylindrisk form som också fungerar som sittplats, eller som en liten talarplattform. I skulpturen finns ett mönster i guld som för tankarna till en volymknapp.
Kören – tre bronsskulpturer formade som äldre mikrofoner som står i en rabatt och blickar mot Debatten och byggnaden, som om de väntade på sin tur att tala.
– Tidens toner är ett lekfullt och mångbottnat konstverk som tar sig an och knyter platsen för bussdepån till sin historia. Bara ett stenkast härifrån låg en rundradiostation som betydde mycket och som också präglade stadsdelen Västra Frölunda, som växte fram under 1960-talet, säger konstprojektledare Ola Carlsson.
Verket väver på så vis samman teknik och mänsklighet, dåtid och nutid – ett samtal mellan generationer där varje form bär spår av ljudets och kommunikationens betydelse i det offentliga rummet.
I bussdepåns nordöstra hörn, på en kulle intill cykelvägen, vilar ett stort ansikte i terrazzo. Det tuggar lugnt på ett grässtrå och blundar mot himlen – stilla, som om det lyssnade till platsens andetag.
Konstverket Verdant Transmission av Patrik Bengtsson består, utöver det monumentala ansiktet, av tre fristående skulpturer som förenar former från natur och teknik – sädesslagens ax möter antenners strukturer. Tillsammans bildar de ett poetiskt eko av platsens dubbla historia: här har både högteknologisk verksamhet och odlingsmark funnits, två världar som nu smälter samman i en ny berättelse.
– Även detta konstverk tar sig an platsens historia, som tidigare högteknologisk hubb och odlingsmark, men riktar sig mot människan som lever sitt liv oavsett vad som sker på platsen. Ansiktet på kullen tuggar på sitt grässtrå och låter betraktarens tankar vandra, tillägger konstprojektledare Ola Carlsson.
Verdant Transmission blir därmed både en påminnelse om förvandling och ett porträtt av stillheten mitt i rörelsen – ett verk som låter tid, natur och teknik mötas i samma blick mot himlen.