Konst och vård i sammanflätning på Högsbo närsjukhus

Konsten kan stödja och samverka med den verksamhet som bedrivs i vårdmiljöer och bidra positivt till arbetsmiljön. Konst i vårdmiljöer ställs inför speciella krav på utformning och tillgänglighet. I en högspecialiserad vårdsituation vill vi tillföra konst som bidrar till en mänsklig och trygg miljö. Konsten kan även ge utrymme för reflektion, tankar och känslor som talar till alla människor i olika åldrar.

Sammanflätning

Den övergripande konstnärliga tematiken som ligger till grund för Högsbo närsjukhus har rubriken Sammanflätning. Konsten kan i sin gestaltning stödja och utmana de nya arbetssätten där flöden möts och går isär i parallella och sammanflätade system. Konsten kan skapa bryggor och stärka individerna i en flexibel miljö.

Konstuppdragen

Sekvens #1-3 av Eva Beierheimer

I konstverket Sekvens #1-3 gestaltas tre olika delar av parkeringsgaragets arkitektur. Konstnärens genomgående idé är grafiska visualiseringar av DNA och den information som allt liv bär i sig. Formspråket symboliserar livets grundstenar i en sammansmältning med arkitekturens byggelement.

Utgångspunkten för gestaltningen är grafiska visualiseringar inom forskning. Vi möts ofta av diagram, kurvor och piktogram i olika nyhetsflöden för att visuella hjälpmedel ska hjälpa oss att förstå statistik, prognoser och vad forskningen har kommit fram till. Bilder är effektiva särskilt när berättelsen är komplicerad, och visualiseringar avslöjar mönster, trender och underliggande strukturer som är svåra att förstå.

I gabionmuren av lösa stenar runt garaget visualiseras tranparenta glasbitar i form av en dubbelhelix spiral med färgskiftningar från natur och byggnadens tegel. Den är belyst inifrån under mörkrets timmar som förstärker tranparensen och inblick i materien likt röntgenbilder.

Den andra delen i trapphusens glasfasader visualiseras rektangulära former likt tegel som DNA-strängar av huskroppen. Färgskalan utgår ifrån tegelväggens rödbruna toner och övergår i naturens blå och gröna toner.

Inne i en av garagets väggar syns den tredje sekvensen i färgade klinkerplattor i en lång rad av lodräta sekvenser. Även här är färgskalan inspirerad av den omgivande naturen i blågröna toner.

Eva Beierheimer (f. 1979) är utbildad vid Akademie der Bildenden Künste i Wien och Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. Konstnären arbetar oftast i ett abstrakt, geometriskt formspråk som grundar sig i naturens och omgivningens strukturer för att utveckla nya former av visualiseringar.

Herbarium for Lægevidenskaben av Anja Margrethe Bache

Konstverket Herbarium for Lægevidenskaben (Herbarium för medicinsk vetenskap) består av sju cirkulära skulpturer i glaserat och oglaserat tegel som placerats både framför och bakom sjukhusbyggnaden, väl integrerade med områdets byggnader i tegel.

Gestaltningen tar avstamp i den medicinska utvecklingen från läkeörter till dagens högteknologiska sjukvård. Läkeörter omsätts här till cirkulära geometriska färgkoder likt ett digitaliserat herbarium i formen av forskningens petriskålar. Skulpturerna har ett lågmält tilltal och för dialog med platsens karaktär och verksamhet där sjukhusmiljön kan innehålla stressfyllda situationer, samtidigt som de kan inbjuda till en rofylld stund i stillhet. Träbänken som löper runt två av skulpturerna är särskilt avsedda för vila och kontemplation.

I varje skulptur finns ljus i centrumpunkter och ytterkant som lyser under mörkrets timmar.

Anja Margrethe Bache (f.1964) är utbildad vid Det Kongelige Danske Kunstakademi i Köpenhamn. Konstnären arbetar med platsspecifik konst i en abstrakt kontext där hon strävar efter att skapa mötesplatser för dialog och reflektion.

Andromedas ros av Maria Ray Johansson

Andromedas ros är samlingstiteln för fyra textila konstverk med inslag av växtfibrer, metall och fiberoptik. Titeln anspelar på en avlägsen galax som vi faktiskt kan se i rymden med blotta ögat. Likt galaxens sammanhållande kraft binds konstverken i länkbyggnaden samman genom organiska vävda tekniker och formationer.

Titelverket Andromedas ros i östra delen mot är en cirka nio meter hög väv i gobelängteknik där ljusreflekterande trådar, silke, tång och växtfragment återfinns.

I Solglitter på tegelväggen mitt emot ses bark från kozoplantan belagd med bladguld. Tanken är att konstverket liknas vid en mönsterbildning av solljus som silas genom trädkronan.

Änglahår faller mjukt ner från taket i den västra delen, förstärkt med ljus från fiberoptik. I länkbyggnadens väntyta samt i yttre entrén syns fem glaslaminerade ängsblommor och vävfragment med titeln Blomblad.

Maria Ray Johansson (f. 1964) är utbildad vid HDK-Valand Högskolan för konst och design i Göteborg. Konstnären intresserar sig för trådens möjligheter och kombinerar traditionella och innovativa material där hon utforskar växtfibrer och ljusets möjligheter i nya vävtekniker.

POINTS ON A PLANE: Seeds, Sites & Generators av Gustav Sparr

I mottagningskorridorer på tre våningsplan är bildserierna Seeds, Sites & Generators (översatt till Frön, Platser & Alstrare) placerade. På varje mottagningskorridor finna sex stora väggmonterade utskrifter bakom härdat glas i storlekarna 128x120 till 200x200 cm.

Konstnären har utgått från cellers beteende och form utifrån matematikern Georgy Voronois Voronidiagram, som visar cellers relationer sinsemellan som tar visuell form i olika typer av krackelerade fält. Materialet har sedan manipulerats och bearbetats till tematiska sviter för de olika våningsplanen. Denna bearbetning ger konsten på varje plan ett eget uttryck i färgskalor och motiv. Bildsviterna handlar även om hur människor rör sig i byggnaden, i sina liv och i relation till varandra.

I Seeds, på plan -1 syns former av träd med färggranna frön mot en gulochra vegetativ bakgrund. Bilderna skulle kunna associeras till hjärnans neuroner och vår blomkålsliknande hjärna där tankar och känslor växer likt grönska och frön på grenar.

I Sites på plan 1 är mönstren mineraliska och kantiga där grafiska element refererar till vetenskapliga och fysiska idéer. Fraktaler och DNA-strängar svävar runt i en kyligare blågrön färgton.

Generators på plan 3 visar en bubblig mönsterbildning i varma röda färgtoner, som refererar till en organisk eller kosmisk ständigt pågående process.

Gustav Sparr (f. 1977) är utbildad vid Konsthögskolan vid Umeå Universitet. Konstnären arbetar med datorbaserad animation och grafik där han gärna sätter samman fragment från olika discipliner till associativa sammanhang.

När jag tänker på min skog av Karin Alfredsson

I den fotografiska bildserien När jag tänker på min skog visas naturen som den är, bortom det vykortsvackra. Detaljrika panoramabilder av urskog, fjäll och hav är placerade i sviter genom korridorer i operation- och röntgenavdelningar. Konstnären intresserar sig för det måleriska och innerliga uttrycket i fotografierna där valörer i gråskala och subtila färgskiftningar skapar intensitet och spänning.

I korridorerna visas inramade natursekvenser i diptyker och triptyker med liggande större format för i möjligaste mån få känslan av att vara i naturen, att naturen följer med när man rör sig förbi.

I varje operationsrum finns porträtt av olika trädstammar som beskyddande vårdträd, och i röntgenavdelningen finns även takbilder varav en innehåller en ljudinstallation med rogivande ljud från skogen.

Alla träd är fotograferade från samma skog, en skog som konstnären själv har en nära relation med och vårdar för att behålla urskogen med sina unika arter.

Karin Alfredsson (f. 1966) är utbildad på GFU fotoskola i Stockholm. Konstnären har de senaste åren fotograferat den vilda naturen och gör resor och expeditioner för att hitta det rätta ljuset, stillhet eller rörelse.

Återigen gryr dagen av Malin Palm

Återigen gryr dagen är en serie abstrakt landskapsmåleri i tempera som tillsammans utgör en helhet där bilderna presenteras i sammanlänkande stråk genom korridorerna på avdelningen pre- och postoperation. Färgskalan påminner om solljus, skir grönska och blå himmel och genom variationer i storlek och format skapas en dynamik och rytm som spelar med inredningens färg och materialval.

Större målningar är placerade i blickfång som kan ses på avstånd och längs korridorer är målningar i mindre format som ger en specifik upplevelse av variation för de förbipasserande. Alla målningar är ramade på samma sätt i träramar som har en blå färg i harmoni med inredningens färger.

I patientsalarnas tak ovanför sängplatser och passagen mellan prepost operation och operation finns även runda landskapskompositioner, utsnitt av originalmålningar, tryckta på absorbentplattor. Här är även de största målningarna placerade i passagens två hörn.

Malin Palm (f. 1964) är utbildad vid Nyckelviksskolan Lidingö. Konstnären har sin bas i abstrakt landskapsmåleri där färg, ljus och pigmentens egenskaper är de bärande elementen.