Hållbarhet och återbruk i fokus när Fristads folkhögskola utvecklas

Hållbart byggande, återbruk och resurseffektiva lösningar löper som en röd tråd genom projektet – samtidigt som skolans verksamhet fortsätter under byggtiden.

– Projektet har vuxit fram under flera år. Behoven av modernare lokaler och förbättrad arbetsmiljö identifierades redan 2016. Efter utredning och beslut kunde projekteringen starta och i januari 2026 tog vi det första spadtaget, berättar Martin Wind, projektledare på Västra Götalandsregionen.

De nya och renoverade lokalerna planeras att tas i bruk efter sommaren 2027.

Nytt skolhus med höga klimatambitioner

En central del av projektet är det nya Estethuset, som ska samla skolans kreativa och estetiska utbildningar. 

Här är materialvalen är en viktig del i arbetet med att minska byggnadens klimatpåverkan. Huset byggs med trästomme och trä används i stor utsträckning även i fasad och invändiga material. Användningen av stål har begränsats och där betong behövs används klimatförbättrad betong.

– Vi har satt tuffare miljömål än de krav som normalt gäller och den senaste klimatberäkningen visar att vi kommer att nå dem, säger Martin Wind.

Målet är en klimatpåverkan på högst 180 kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter bruttoarea.

Keramikugnar, markplattor och träd får nytt liv

Men hållbarhetsarbetet handlar inte bara om hur det nya huset byggs. Tidigt i projektet genomfördes en återbruksinventering för att ta reda på vad som redan finns och kan användas igen.

Det har gett konkreta resultat.

Keramikugnar från skolans keramikutbildning flyttar med till det nya huset. Markplattor tas upp och får en ny plats i utemiljön. Träd som annars hade behövt tas ner flyttas till andra delar av området.

Äldre armaturer återanvänds i tillfälliga undervisningslokaler eller i andra av VGR:s fastigheter. Även sådant som inte kan användas direkt i projektet kan på så sätt komma till nytta någon annanstans istället för att bli avfall.

Bygga om med verksamheten igång

Att genomföra ett stort byggprojekt samtidigt som undervisningen fortsätter ställer särskilda krav. Istället för att sätta upp nya moduler eller baracker har tomma byggnader på området rustats upp och använts som tillfälliga undervisningslokaler. Det har inneburit lägre klimatpåverkan, bättre resursutnyttjande och lägre kostnader.

Ett nära samarbete mellan projektet, entreprenören och verksamheten har också varit viktigt genom hela byggprocessen.

– En viktig framgångsfaktor har varit att arbeta nära både entreprenör och verksamhet och att ha en aktiv och engagerad projektorganisation, säger Martin Wind.

Skolledningen och folkhögskoleförvaltningen har varit involverade sedan tidigt i projektet.

– Det har varit ett fantastiskt samarbete. Det är alltid en utmaning att ha verksamhet igång under byggen, men nyckeln är kommunikation och lyhördhet, säger Yvonne Gunnervald Forsström, biträdande rektor på Fristads folkhögskola.

En utemiljö för både undervisning och möten

Också utemiljön förändras. Skolans gröna karaktär tas vidare med träd, buskar och planteringar, samtidigt som miljön ska kunna användas som en resurs i trädgårdsutbildningen och ge möjlighet att arbeta med nya växtmiljöer.

Ett nytt torg ska dessutom ge skolan en gemensam plats för aktiviteter, marknader och avslutningar utomhus.

När hela projektet står färdigt får Fristads folkhögskola modernare och mer ändamålsenliga miljöer för studerande och medarbetare. De nya miljöerna ger också skolan bättre förutsättningar att utveckla befintliga utbildningar och starta nya kurser.

– Det kommer bli ett stort lyft för skolan och samtidigt får vi behålla den personliga känslan och den lugna miljö vi har här, säger Yvonne Gunnervald Forsström.