Energi
Enligt VGR:s miljömål 2030, ska energianvändningen för fastigheter halveras till år 2030. Dessutom ska vi öka produktionskapaciteten av solel till 10 GWh år 2030. För att nå målen jobbar VGR systematiskt med att effektivisera energianvändningen i lokaler och verksamheter.
Energianvändning
Våra fastigheter står för en stor del av Västra Götalandsregionens totala energianvändning. Varje år konsumerar Västra Götalandsregionen cirka 300 gigawattimmar för värme, kyla och el. Det motsvarar den årliga energiförbrukningen för cirka 12 000 genomsnittliga villor/radhus.
2011 beslöt regionfullmäktige att energianvändningen i fastighetsbeståndet förvaltat av Västra Götalandsregionen skulle halveras till år 2030
För att nå en halverad energianvändning behöver vi:
- ställa krav på låg energiförbrukning när vi bygger nytt. Högst 60 kilowattimmar per kvadratmeter
- genomföra stora energieffektiviseringsåtgärder i befintliga fastigheter i samband med underhåll och ombyggnad
- minska verksamhetsenergin via samverkan med vården.
Med dessa åtgärder siktar vi på att halvera energianvändning från värme, kyla, el och den energi som verksamheten gör av med till år 2030 jämfört med 1995. Målet är att sänka energianvändningen till 137 kilowattimmar per kvadratmeter.
Solenergi
2014 beslutade miljönämnden i Västra Götalandsregionen om en solenergiplan. Den innebär att Västra Götalandsregionen till år 2030 ska ha installerat solenergianläggningar med kapacitet att producera tre gigawattimmar per år.
Målet uppnåddes år 2021 varpå ett nytt mål om att ha en produktionskapacitet på cirka 10 gigawattimmar per år. Målet utmanas dock av nya XXX från MBS om risker förenade med solenergianläggningar på tak.
Hur arbetar vi med att installera och utveckla våra arbetssätt kopplat till detta?
Värmeåtervinning
Inom Västra Götalandsregionen arbetar vi med storskaliga anläggningar för värmeåtervinning i större skala. Principen är ganska enkel; vi flyttar värme från en plats med överskott till en med underskott.
Ett värmeöverskott kan uppstå i serverhallar och från kylmaskiner. Om vi inte har möjlighet att ta vara på värmeöverskottet när det uppstår kan det lagras i marken, i ett så kallat borrhålslager, för att sen kunna användas när behovet finns igen.